6 Kapitel 6

Skrämmande men nyttiga siffror och fakta
I en artikel i Aftonbladet som visserligen har några år på nacken men är mer aktuell än någonsin, visade en undersökning som gjorts av Regus Nordics att en av tre svenskar funderar på att säga upp sig. De vanligaste orsakerna uppges vara bristen på kommunikation från högsta ledningen som stod för hela 42% samt för stor arbetsbörda. Otrevliga kollegor var också en avgörande parameter liksom brist på visioner och dåliga möjligheter att klättra inom företaget – trots goda resultat.

Konstant stress som kan härledas till överarbetet som ökat kraftigt i de flesta företag, anställda som arbetar hårdare under fler arbetstimmar per dag och där många företag i tuffa tider dessutom tvingats dra in bonusar och extraförmåner var också tongivande som anledning.

Enligt bloggen HR Sverige är de tio vanligaste orsakerna till varför folk säger upp sig:

  • Privata anledningar, till exempel karriärbyte, studier eller pension.
  • Brist på utvecklings- och karriärmöjligheter.
  • Missnöje med kompensation och förmåner.
  • Geografiska problem, till exempel lång pendlingsväg eller flytt.
  • Missnöje med ledning.
  • Brist på utmaning i arbetet.
  • Dålig relation med chef/personalansvarig.
  • Brist på belöningar och erkännanden för arbetet.
  • Dålig balans mellan arbets- och privatliv.
  • Jobbet passade inte personens kompetens.

Om du tittar på de jag fetmarkerat – ur ett energiperspektiv, vad tror du dessa anledningar som folk har som motor för att vilja säga upp sig, – har genererat långt innan de kommit så långt att de gör slag i saken och säger upp sig, har genererat känslo- och energimässigt både hos individen med tankarna, men även runt dem? Vad tror du deras fokus varit ställt på? Hur tror du deras dagliga förväntningar sett ut? Vad tror du deras inre och kanske även yttre dialog handlat om till stor del? Hur mycket tror du att den varit tongivande för personen det berör? Vad har deras fokus sammantaget legat på för frekvens och sänt och vad har det i sin tur dragit till sig, skapat och spridit. Inte bara i deras eget liv, utan även på arbetsplatsen/i företaget? Men framförallt, vad tror du händer både i dem och runt dem om de fortsätter att vara kvar i sin oönskade situation som väldigt många är?

 

KLOKSKAPER

”Missnöje är den första nödvändigheten av framsteg”

Thomas Alva Edison

 

Det är dock skillnad på kvinnor och män
gällande den största anledningen varför de säger upp sig visar en ny global undersökning från ICEDR (The International Consortium for Executive Development Research) som jag hittade på siten Roi rekrytering. Den visar att kvinnor i trettioårsåldern i första hand säger upp sig på grund av löneskäl och för att de vill ha ett flexibelt arbete som går att kombinera med ett ansvar för familjen. Vad händer då, – sett ur ett energiperspektiv med de kvinnor som inte får något slags gehör för dessa behov? Om kvinnan som fortfarande är navet i de flesta familjer, går omkring och känner sig frustrerad och stressad över att hon har en arbetssituation som inte fungerar utan sliter henne itu. Att hon känner sig förbisedd, orättvist kompenserad jämfört med hennes manliga kollegor och fast i en form som inte fungerar i ett familjelogistiskt perspektiv. Vad tror du hon drar till sig, skapar och sprider, – sett genom LOA glasögon?

 

Den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige är akut stressreaktion
2015 visade siffror från Försäkringskassan att psykisk sjukdom ökade för tredje året i rad.
2012 var 48 000 personer sjukskrivna för psykisk ohälsa, 2015 låg siffran på 71 000.
Den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige är nu akut stressreaktion, som ökat med 73 procent de senaste två åren. Statistiken från Försäkringskassan visar också att det är kvinnor i trettioårs åldern som drabbas mest.
Enligt en artikel i nättidningen Arbetsliv visar helt färska siffror i en rapport från Försäkringskassan att antalet sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökade mer för män än för kvinnor mellan 2015 och 2016. Varför männens psykiska ohälsa ökar är inte fastställt, men en orsak tros vara att de tar ett större ansvar för familj och hushåll än tidigare.

Kvinnorna har länge haft en situation med dubbelarbete som gjort att de drabbats hårt. Men det kan vara så att den ökade jämställdheten nu börjat påverka även männen, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutet och på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet Åkerstedt tror även att det finns ett mörkertal när det gäller mäns psykiska ohälsa. Kvinnor har bättre kontakt med det som händer i kroppen. Han tror det kan vara så att män försöker trycka ner den här typen av symptom så länge som möjligt eftersom det innebär en stor prestigeförlust. Studier visar att många män skäms över att de är deprimerade, vet inte hur de söker hjälp eller självmedicinerar med alkohol för att dämpa ångesten. Även om allt fler män sjukskrivs för psykisk ohälsa är dock kvinnorna fortfarande överrepresenterade. Det gäller inte minst de som har ett yrke med nära kontakt med människor. Kvinnorna dominerar de stora stressjukdomsyrkena. Det handlar framför allt om lärare, vård- och omsorgspersonal och socialsekreterare. Det är de som ligger absolut i topp i stressligan, säger professor Åkerstedt.

 

Att känna sig stressad, pressad, slutkörd, omotiverad och ouppskattad.
När stress är begränsad och riktad kan den vara det som ger kraft åt ett produktivt liv, men får man ingen eller för lite utrymme för återhämtning, har för stor arbetsbelastning och inte varken får- eller känner något aktivt stöd från omgivningen, börjar folk till slut må dåligt eftersom de hamnar i en negativ känsloloop. Om stress blir kronisk och konstant blir inte bara livet svårare att hantera utan kan även orsaka känslomässig och fysisk ohälsa. Ju sämre man mår, ju mer stress man känner, ju större tunnelseende får man för att plötsligt handlar det om ren överlevnad i systemet och reptilhjärnan tar över. Det är lätt att man på grund av stressen börjar andas fel, att man grund andas i bröstet och att andningen inte på riktigt når ned på djupet och jobbar med hela lungorna. Det gör att man syresätter sig dåligt, blir trött och ofokuserad och får sämre tillgång till hjärnans resurser. Vilket i sin tur gör att man blir splittrad, lättirriterad, trögtänkt och blir sämre på sina arbetsuppgifter.

*Kortisol, DHEA, och adrenalin är de tre mest aktiva hormonerna i kroppen under perioder av stress. När kroppen förnimmer ett hot, eller upplever en krissituation, svarar hypotalamus i hjärnan med att skicka signaler till hypofysen som i sin tur signalerar vidare till binjurarna att de måste producera höga nivåer av dessa hormoner i förberedelse för fly-eller-fäkta responsen. För att hjälpa kroppen att återhämta sig från stress utsöndras också DHEA.

DHEA lugnar kroppen och ger en allmän känsla av vitalitet, energi och välbefinnande. Det fungerar också som en motvikt till kortisol och adrenalin. Där kortisol och adrenalin pumpas ut i kroppen och förbereder för handling lugnar DHEA ned systemet och ger möjlighet till återhämtning. Detta fantastiska biologiska gensvar på stress är en inbyggd överlevnadsmekanism designad för att vi ska kunna ta oss igenom kortlivade kriser, stress eller trauma. Det är en intensiv och högst effektiv kemisk respons men vid kronisk stress kan det innebära allt för stor påfrestning på kroppen.

Under perioder av kronisk och ihållande stress förblir kortisolnivåerna höga. Med tiden leder den ökade kortisolproduktionen till att receptorerna för kortisol i hypotalamus blir okänsliga och inte längre reagerar lika snabbt. Det resulterar i att binjurarna inte producerar tillräckliga mängder kortisol vilket då leder till låga kortisolnivåer eller binjuretrötthet.

Utan en korrekt nivå av kortisol i kroppen kan vi inte hantera fly-eller-fäkta situationer som vi ska. När kroppen fortsätter in i en negativ återkopplingsloop av för högt kortisol till för lågt kortisol börjar vi känna oss trötta och utmattade. Problemet är dock mer komplext än så. Kronisk stress leder också till låga nivåer av serotonin i hjärnan. Lågt serotonin i sin tur orsakar en störning i sköldkörtelns normala funktion vilket kan leda till depression.

 

Utbrändhet
När våra binjurar inte längre kan producera korrekta mängder av kortisol, DHEA och adrenalin förlorar vi förmågan att orka med stress vilket resulterar i symptom på grav utbrändhet. Mental och fysisk utmattning, oförmåga att återhämta sig från stress eller sjukdom, sömnsvårigheter med problem att somna och problem med avbruten sömn, depression, kroniska infektioner, orkeslöshet, en känsla av att det är för mycket, instabilt blodsocker och sug efter salt. Panikattacker och skenande tankar. Viktökning runt midjan, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi samt en känsla av att vara uppe i varv men ändå trött, är alla tecken på binjuretrötthet och utbrändhet.

* Källa: Mia Lundin, Certified Registered Nurse och Nurse Practitioner med specialistutbildning inom gynekologi och obstetrik Verksam sedan 25 år inom behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression, övergångsbesvär och klimakteriebesvär. Författare till boken ”Female Brain Gone Insane”, prisbelönad av National Health Information Awards som ”nationens bästa hälsoinformation till allmänheten”.

 

Att kronisk stress är farlig för oss vet de flesta
Men vad som händer i kroppen rent kemiskt är det inte alla som vet, därför tyckte jag det var lite intressant att lägga in lite information om det här. Blir man kvar för länge i detta läge, blir till slut utbrändheten ett faktum. Eller så får man kanske en stroke, hjärtinfarkt eller drabbas av en annan allvarlig sjukdom. Ser man kronisk stress ur ett energiperspektiv där negativa tankar- och känslor fått fäste och klart företräde, läggar man sig på en låg negativ frekvens och sänder där allt annat negativt ligger och vibrerar. Och inte nog med att man är helt slut, – man börjar dessutom dra till sig en massa otyg som man inte orkar hantera. Och en stark negativ loop är nu igång! Många tror att endast återhämtning kan hjälpa personen tillbaka. Men många går in i väggen på grund av hur de tänker och fokuserar och vad de har för bild av sig själva. Jag var en av dem.

 

Vad innebär detta för företaget?
För företaget innebär detta förstås produktionsstörningar och därmed kostnader. För att täcka upp manbortfallet vid en eventuell sjukskrivning blir det istället överbelastning någon annanstans, vilket plötsligt kan generera ännu svårare produktionsstörningar och därmed ännu mer kostnader. Men det är ju mer bakom den sjukskrivne som genererar turbulens i det kollektiva medvetandet på företaget. Oron som är knuten till situationen, frustrationen från den/de som behöver axla ännu mer och som själva kanske redan innan varit på bristningsgränsen. Detta genererar energi som sänder på en låg frekvens vilket skapar resultat som matchar frekvensen. Det handlar inte bara om de kronor och ören som man kan öronmärka direkt. Utan även de kronor och ören som kan bli konsekvensen av att en dominoeffekt mycket väl kan ha satts igång – rent energimässigt. Jag vill ta dig tillbaka till att åter reflektera över det stycke som handlar om det kollektiva medvetandet. Hur fort sprider sig energin till arbetsgruppen? Vad händer?

 

Om du tittar på det du just läst ur ett energiperspektiv, ser du något nytt?
Jag gör det definitivt! Om man tittar på vilken den regerande känslan är hos någon som har kommit så långt att de mår kroniskt dåligt är det ganska enkelt. Kan det generera positiv energi att hamna i kronisk stress som leder till utbrändhet? Den kan jag svara på personligen, eftersom jag blev sjukskriven för utbrändhet 2002 då jag är en typisk överlevererare. I många år var en ”duktig flicka” som på den tiden hade ett gott självförtroende men en usel självbild. Det skapas ingen positiv energi i det inre kaos som skapas när man pressar sig själv både mentalt och fysiskt långt förbi sina egna gränser. Har man dessutom som jag hade då, en dålig självbild, följs den av en förtärande inre dialog och förväntningar som definitivt ligger på fel frekvens och sänder.

 

Den tvinnade sjalen
I min första musikaliska föreläsning Paus eller kaos, hade jag en bra visuell övning med två ur publiken där den ena fick en avlång sjal och den andre, – en penna. Jag slog sjalen runt pennan och så började den som fick sjalen att tvinna den. Hen tvinnade och tvinnade tills jag sa stopp. Sjalpersonen försökte alltid sluta tvinna när den började likna en hårt tvinnad korv, men jag bad hen att fortsätta. Jag gav mig inte förrän den förvandlats till en hård klump som satt fast vid pennan. Fullständigt förvriden. Det var ett så bra sätt att få en bild av vad som händer när vi kör på utan återhämtning. Hade hen skruvat tillbaka sjalen med jämna mellanrum, hade det aldrig blivit den hårda knut som nu var resultatet. Den kunde ha varit kompakt kanske, men inte så helt utan syre och vitalitet som den totalt ihoptvinnade klumpen var. Det är dock inte bara stress och brist på återhämtning som kan skapa den här typen av klump. Den kan även skapas av våra tankar, vår inre dialog, våra förväntningar, våra sanningar och vårt fokus! Om du eller någon i ditt team är på väg till att bli en sån syrelös klump av yttre eller inre stress, eller kanske båda. – Vilken frekvens tror du att du/de ligger på och sänder den största delen av tiden? Vilka resultat genererar det personligt/arbetsmässigt? Vilken energi skapas runt personen i fråga och vilken typ av magnet blir man?

 

KLOKSKAPER

”Vilket värdesätter du mest, dina tillhörigheter eller din förmån att kontrollera dina egna tankar?”

Napoleon Hill